Bolmsö

 Startsida   Sockenrådet   Sockenbladet   Om Bolmsö   Föreningsliv   Kommunikation   Turism   Leva och bo   Näringsliv 
Om Bolmsö


Hamnen vid färjelägret
Hamnen vid färjelägret (Foto: Johnny Bengtsson)
Geografi

Bolmsö, Smålands största ö, är idag lika med Bolmsö församling, belägen i Ljungby kommun i Västra Kronobergs län och med gräns både till Jönköpings län och till Hallands län.

Tidigare bestod församlingen också av Bolmsö Västerland och Toftnäs men vid församlingsreformen 1971 kom Toftnäs att överflyttas till Torskinge församling i Värnamo kommun och 1974 överflyttades Bolmsö Västerland till Ås församling i Gislaveds kommun. 1971 flyttades också Bolmsö från Unnaryds kommun i Jönköpings län till Ljungby kommun i Kronobergs län. Bolmsö var egen kommun fram till 1950.

Bolmsö har en landareal av 44,1 kvkm enligt 2000 års taxering. Bolmsö är Sveriges 25:e största ö i storleksordning och den nionde största insjö ön i Sverige.

Befolkningsstatistiken i början av 2000-talet ligger på ca 360 mantalsskriva i Bolmsö församling.

Bolmsö är rikt på kulturminnen och var centrum i det forna fylkeskonungariket Finnveden. Här finns mer än 450 dokumenterade fornminnen, det är hällkistor från stenåldern, rösen från bronsåldern och gravfält med stensättningar från järnåldern. Det är på de norra och östra delarna av Bolmsö det finns mest fornlämningar. Man kan också finna mycket historia i både skrifter och muntlig tradition. Flera av gravfälten har blivit undersökta och fynd har gjorts från vendeltid och vikingatid bestående av bronssmycken, silverring, pilspetsar och guldföremål, bland annat två s.k. guldgubbar. Fynden visar att Bolmsö varit bebott sedan stenåldern. Under vikingatiden har befolkningen varit talrik. Åtminstone någon hög har varit gravplats för en storman, en kung kanske. Vi har namnet kung i kung Rings sten och Kungshögen.

Ön Bolmsö är ca 18 km lång och 3-4 km som bredast. Är av tradition en lantbruks ö med många gamla jordbruksfastigheter och när detta skrevs finns det 4 mjölkproducenter och ett aktivt lantbruk på ön. Även om inte alla markägare är aktiva bönder länge, så brukas all mark antingen av andra bönder eller som bisyssla till någon annan näring. Ön har ett öppet och vackert landskap, en stor del av ön är en rullstensås med mager och stenig grus- och sandjord. På norra delen av ön har funnits två insjöar, Helgasjön och Sjunken, som dikades ut under senare delen av 1800-talet. På så sätt vanns odlingsbar mark, där förekommer alltjämt ett rikt fågelliv. Stormarna 2005-2007 har satt stora spår i naturen då mycket skog blåste ner och har gett på många håll helt nya vyer på ön.

Bolmsö är också Bolmens största ö, Bolmen är 185 kvkm stor och Sveriges tionde sjö. Bolmen har 365 öar och holmar, just det att de skall vara lika många som årets dagar gör att man tänker på historien om Ebbe Skammelsson.


Sockenfanan
Sockenfanan
Bolmsös historia

Ebbe Skammelsson från Skotland var förlovad med Malfred dotter till ett förnämt folk på Tiraholm. Men Ebbe ville till fjärran länder innan han gifte sig och fick en tid av sju år på sig. Men Malfreds far dog och hon blev förlovad med en annan, man trodde att Ebbe dött och bröllop bestämdes till den dag Ebbe skulle ha varit tillbaka. Men riddar Ebbe kommer tillbaka och när den tilltänkta svärmodern talar om att bröllopet håller på blir han så arg att han hugger huvudet av både henne och sedan lika så av både brud och brudgum.

Som straff för detta brott dömdes han att fjättras i 7 lispund järn och att i 24 timmar vistas på var och en av Bolmens 365 öar, när året kom till ända steg han iland i Angelstad och gick och lade sig i ladugård på Jacobsgården där. På morgonen vaknade han av att pigan som satt och mjölkade sjön en visa om honom, Ebbe ropade en del är sant och en del är falskt, pigan blev rädd och sprang till husbonnfolket. Ebbe visade sig för folket och de följde honom till kyrkogården.
På vägen dit låg en sten som han ställde sig på och frågade vår herre om han var värdig att få vila i Kristijord, då sker det. Hans bojor trillade av honom och han föll död ner. Han begravdes nära utanför norra ringmuren och efter att muren hade rasat tre gånger vid hans grav lades den tillslut som en båge runt graven så han fick vila i vigd jord. Av bojorna snidades de tre korstecknen som är resta på nuvarande kyrkans tak.


Under vikingatiden bodde på Bolmsö kämpen Arngrim och hans 12 söner som alla var kända bärsärkar och spred respekt och fruktan i hela norden. De finns också omnämnda på dopfunten i Bolmsö kyrka. Den äldste av Arngrims söner hette Angantyr och var huvudet högre än de andra, han innehavde det goda svärdet Tirfing som bet på allt och oundvikligen blev någons bane närhelst det drogs ur slidan. Det är detta svärdet Tirfing som idag pryder Bolmsös eget vapen.
Sockenfanan med det flammande svärdet på sin duk förvaras i kyrkan liksom även konungens gillande av vapnet med namnteckningen från Gustaf V:s sista konselj.

Bolmsö omtalades för första gången 1178. Kristendomen hade kommit till Sverige och i Sunnerbo fanns en präst, som hette Eskil och ägde gårdar på Bolmsö. Dessa skänkte han till biskopen i Linköping. De gårdar som omnämns var Bjärnaryd, Västerås, Österås, Husaby, 4 gårdar i Tjust, Bakarebo, Möcklagård, Boo, Smederyd och Sunnaryd. Senare ägde biskopen i Växjö flera gårdar på Bolmsö. Trots att gårdarna var små och jordmånen dålig, så verkar de ha varit eftertraktade.
På 1500-talet utgjorde 13 gårdar biskopsgods under Nydala kloster. Bolmsö blev svårt härjat under nordiska sjuårskriget 1563-1570 då 29 av öns 30 gårdar samt kyrkan brändes. Det enda som återstod var gården Korsalt som dock några år senare var öde.
Under den här tiden är det riddare och adelsmän, som äger gårdar på Bolmsö. Ja, även kronan hade boställen här. Flera gårdar slogs samman och säterier bildades, som Bollsta, Hov och Håringe samt på fastlandet Sunnaryd, Stavshult och Toftnäs. Torparna fick göra dagsverken på gårdarna mot att de fick bo i en liten stuga, ofta bara en backstuga.
Säterierna upphörde i mitten av 1800-talet, då torparna fick friköpa sina torp. Många av dessa torp låg på den västra sidan av ön.


Bolmsö Kyrka
Bolmsö kyrka
Bolmsö Kyrka

Bolmsö kyrka började byggas 1863 under Carl XV:s regering, kyrkan är byggd av sten. Kyrkan invigdes söndagen den 2 juli 1865 av biskop Hultman i Växjö. Detta är kanske öns tredje eller fjärde kyrka. Den föregående träkyrkan revs i samband med kyrkobygget. Som tidigare beskrivits så vet man att en kyrka brändes under nordiska sjuårskriget. Den nuvarande uppmärksammas ofta för sina två predikstolar, av vilka den äldre är från 1641 och fanns i den tidigare kyrkan. På kyrkogården finns gravkor för Lillienbergs och Gyllensvärdska ätterna.

Dagens församlingshem var tidigare kyrkskola, huset byggdes 1890 och var skola fram till 1964 då Bolmsös nya skola byggdes. Sedan renoverades huset till församlingshem.

Prästgården är troligen öns idag äldsta bostadhus, byggt 1807, däremot finns det flera äldre ryggåsstugor troligen byggda på 1700-talet, tex vid Perstorpsgården och i Hembygdsparken, men dessa är inte bebodda bostadshus idag.





Skola och näringsliv

Bolmsö skola som byggdes 1964 är idag öns största arbetsgivare i antal sysselsatta personer, barn och skolverksamheten omfattar från förskola till årskurs sex samt fritidsverksamhet. Fotbollsplanen samnyttjas med Bolmsö IFs fotbollsverksamhet. Gymnastiksalen används också flitigt av olika föreningar.

Även om jord och skogsbruk tillsammans med fiske har varit de traditionella näringarna på Bolmsö så finns här också småindustri och flera olika hantverkare, handel och turismföretag. Fast ännu så pendlar de flesta boende till arbete på andra orter. Bolmsö fick möjligheter till bredbandsuppkoppling vintern 2006 vilket ger underlag till utökad företagsverksamhet på ön.


Färjan

Bolmsö har färjförbindelse till Sunnaryd i Jönköpingslän. Vägverket ansvarar för färjan mellan Bolmsö och Sunnaryd, den sk Bolmsöleden har anor från 1872 när överfarten räknades som vägskyldighet. När det egentliga avgiftsbelagda roddtvånget började vet man inget bestämt om, men 1872 vittnar ju våra gamla fjärdingspålar om att det skulle vara lite ordning på trafiken. Den pråm som sedan användes för trafik byggdes 1880 av Anders Petter Larsson, Yanäs, Åhs socken, vilken roddes med två kraftiga åror av tre man, ibland flera då det var blåsigt. I aktern var en lucka i bordläggningen som togs bort när fordon skulle av och på. Ersattes redan 1898 av en ny pråm för en kostnad av 64 kronor. Denna pråm gick till bottnen 1927 efter det att några mannar från Sunnaryd hade lånat pråmen för transport av sand.

1929 började en ny epok med motordriven färja som byggdes i Reftele av Skogsfors bruk för 18.000 kronor. Stora arbeten utfördes i Sunnaryd och Bolmsö med hamnanläggningar, för att mottaga den nya färjan. 1950 beslutades att ny färja skulle byggas vid Falkenbergs varv, själva skrovet av järn och stål till färjan Bolm kom till Sunnaryd 1951, sedan monterades den färdigt i Sunnaryd. 1969 kom nuvarande färjan Bolmia till leden, som nybygge från Lunde varv, färjan har en längd av 23 meter och en bredd på 7 meter med en lastkapacitet på 34 ton. Den var då Sveriges längsta linfärjeförbindelse.


Bron

Den första bron mellan Bolmsö och Tannåker byggdes 1855-1856 av ett bolag där de flesta öbor var med och helt utan statsbidrag. Denna bro gick från ungefär samma plats på tannåkerssidan som idag men landade på bolmsösidan lite längre söderut. Den första bron lär ha varit byggd av trädstammar, ris och sten. Den kallades för ”kavlingabro” då stockarna inte var sågade utan man använde s.k. kavlingar. Under årens lopp har det både byggts nya broar och påbyggts på befintliga, den nuvarande bron påbörjades 1979-1980 och den byggdes strax norr om den gamla så man kunde hålla trafiken öppen ända tills den nya bron var klar. Den nya bron pålades med tio betongpålar ned till 24 meters djup och den fick en spännvidd på 22 meter och en bredd på sju meter, så nu äntligen kunde två bilar mötas på bron. Seglingsrännan inunder bron fick en bredd av ca 10 meter. Den nya rännan ligger betydligt närmare Bolmsö än den gamla och har ca 5 meters vattendjup. Den segelfria höjden blev vid högvatten ca två och en halv meter. Vid semestern 1980 kunde de första bilarna passera och sedan återstod arbete med vägbankar mm. Invigning skedde torsdagen den 11 september 1980 av dåvarande landshövding Astrid Kristensson.


Bolmsöbron
Bron till Bolmsö (Foto: Johnny Bengtsson)


Föreningar

Bolmsö har flera aktiva föreningar, det äldsta av dessa är Bolmsö Skytteförening. 1903 bildades föreningen och verksamheten då var sportskytte med mausergevär. Än idag används mauser i skytteföreningen verksamhet men nu i ringa omfattning. Dagens största verksamhetsgren är Luftgevärsskyttet och bedrivs under vintertid och då i Bolmsöskolans gymnastiksal. Det var i början av 1960-talet som luftgevärsskyttet började inom Bolmsö SKF, något vapen köptes in och skyttet bedrevs i Axel Åbergs industrilokaler, Sollidens Småindustri. När sedan skolan var byggd började föreningen 1965 att hyra i skolans gymnastiksal vilket har fortsatt än i dag.

Midsommar i hembygdsparken
Midsommar i hembygdsparken (Foto: Johnny Bengtsson)
Den 13 september 1944 bildades Bolmsö hembygdförening. Man fick av pastoratet arrendera ett lämpligt och välbeläget område i kyrkbyn, ett område mellan nya och gamla Häradsvägen, med avsikt att där uppföra något slag av byggnad.
1946 fick man av pastoratet en ryggåsstuga från Möcklagård. Ryggåsstugan stod helt färdig 1948. 1950 flyttades nästa byggnad till parken, en ladugård från Vinsta. En linbasta från Perstorp tillkom senare och en bod från Prästgården uppsattes 1967.
Den 12 september 1954 var konung Gustav VI Adolf på bolmsöbesök i samband med sin Eriksgata, varvid föreningen fick konungens namn på en sten i Hembygdsparken. Vid Bolmsö kyrkas renovering fann man originalpapperet som konungen skrev på, vilket har inramats och det kan nu beses i ryggåsstugan.

Midsommarfesterna började rätt anspråkslöst 1957 med ett par hundra personer som deltagare och en ensam dragspelare som svarade för musiken. Efterhand som åren gick blev arrangemanget allt mera populärt. Numera samlas mellan 1500 och 2000 personer till dans kring midsommarstången med musik och sång, tombolor, chokladhjul, servering mm.


Solveig Carlsson
Ordförande Bolmsö Hembygdsförening



Källor:
Sveriges Bebyggelse, 1957
Bolmsö, Smålands största ö, 2004
Bolmsö Skytteförening 100 år, 2003
Statistika Centralbyråns hemsida
Vägverket Färjerederiets hemsida
Bolmsö Hembygdsförenings arkiv

 © Bolmsö Sockenråd 2009 - 2018 | Sidan är uppdaterad: 2018-11-25 | Kontakta oss | Sidan skapad av MG Webbproduktion